Åtgärder i samhällen syftar till att ytterligare effektivisera rening av avloppsvatten samt minska utsläppen orsakade av störningssituationer.

Genom åtgärderna i glesbebyggelse säkras, att behandlingen av avloppsvatten uppfyller kraven i lagstiftningen för fastighetsvisa avloppsbehandlingssystem. Verkställande av lagstiftning för behandling av avloppsvatten i glesbebyggelse främjas.

Åtgärderna för industri och gruvdriftverksamhet syftar främst till att påverka minskning av utsläppen i vattenmiljön, som består av farliga och skadliga ämnen. Genom åtgärderna minskas traditionellt även belastningen av näringsämnen och organiska ämnen i ytvattnen.

Genom åtgärderna för fiskodling strävar man efter att styra de nya fiskodlingarna till områden där olägenheterna från belastning är så små som möjligt för den övriga användningen av vattenområdet samt vattennaturen. Det foder och utfodringsmetoder som används i fiskodlingarna utvecklas för att minska belastningen från näringsämnen.

Torvproduktionsåtgärderna syftar till att säkerställa hanteringen av allt avrinningsvatten med vattenhanteringssystem, som är verksamma året runt och som håller kvar fast substans, humus, näringsämnen och skadliga ämnen av avrinningsvatten och reglerar samtidigt även flödet.

Åtgärderna för pälsdjursproduktion syftar till att minska utsläppen till ytvattnen och grundvatten samt jordmånen.

Skogsbruksåtgärderna syftar till att förhindra ökning av urlakning av fast substans och näringsämnen i synnerhet i de känsligaste källflöden, där annan belastning mot vattendragen i allmänhet är mindre.

Jordbruksåtgärderna baserar sig till stor del på åtgärder, som finansieras genom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och syftar i första hand till att minska näringsbelastningen från jordbruket till vattendragen.

Markanvändningsåtgärderna syftar till att främja de nationella målen för markanvändning som stöder vattenskyddet i planläggning, samt att främja god praxis i styrning av markanvändning samt skydd av ytvatten och grundvatten. Därtill strävar man samtidigt efter en hållbar vattenvårdsplanering på alla planeringsnivåer genom att utnyttja utbudet av metoder i markanvändnings- och bygglagen.

Målet med åtgärderna för bekämpning av försurning är att minska miljöskador orsakade av torrläggning av jordmånen. Surhetsskador uppstår genom torrläggning speciellt i odlingsområden men även som resultat av torvutvinning och dränering av skogsmark.

Marktäktsåtgärderna syftar till minskning av risker och olägenheter orsakade av den nuvarande samt tidigare verksamhet samt till effektivisering av uppföljning av de eventuella olägenheterna.

Med de utredningar som genomförs i samband med utarbetandet av skyddsplanen för grundvatten specificeras grundvattenområdets hydrogeologiska information och riskbedömning. På basen av denna information föreslås det i planen skydds- och eventuella iståndsättningsåtgärder för grundvattenområdet.

Trafikåtgärderna syftar till att minska riskerna orsakade av föroreningar i grundvattenområden. De nya trafiklederna och trafiklederna som ska förbättras planeras så att byggandet av, underhållet av eller trafiken på leden inte utgör en risk för grundvattnet.

De åtgärder som gäller iståndsättning, reglering och utbyggnad av vattnen är alltid direkt riktade till vattendragen. Åtgärderna för reglering och utbyggnad av vattnen syftar till att underlätta fiskvägar samt minska regleringens negativa effekter på vattennaturen. Vattenrestaureringsprojekt syftar i första hand till att minska de skador som orsakas av övergödning av vattendrag.

Förorening av jordmånen och därigenom grundvatten kan ha skett på grund av flera olika verksamheter. Åtgärderna för förorenade markområden avser utredning av föroreningen, riskbedömning av förorenat jordområde, planering av iståndsättning samt själva saneringen.